Dagens utmaning: skriv om att samsas
De två syskonen satt i baksätet i föräldrarnas Volvo. Det var många år sedan de senast delade ett baksäte. De var nu 27 och 29 år, och bodde i varsin stad, på varsin kust. De skulle åka till morfar i Skåne med anledning av hans 80årsdag.
Ingen av dem trivdes med den person de blev när syskonet var med. De blev båda till sämre versioner av sig själva. En försökte överglänsa sitt syskon med historier från sitt lyckade yrkesliv, med tysta referenser till syskonets alternativa karriär. En drog outtröttligt upp gamla misstag syskonet gjort och skrattade ett skratt som möjligen skulle kunnat passera som hjärtligt av en utomstående.
Kan ni inte hålla sams där bak, nu är vi snart framme och ni får inte låta morfar höra er bråka.
Vi bråkar inte! Sa de, plötsligt i samförstånd. De tittade på varandra och skrattade med hjärtat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lustigt! Jag trodde nästan att det var jag själv som skrivit texten. Gjorde en lång bilresa häromdagen med mina två syskon till en begravning. Det var så mycket vibbar mellan oss - oavsett kärleken i botten - så jag blev alldeles matt. Snyggt skrivet. Dina funderingar från igår är också mina - så fortsätt dit!
SvaraRaderaJag kände faktiskt mig tillbakaflyttad till när jag sist träffade min lillasyster,
SvaraRaderaBra skrivet.
Roller från förr... Många har svårt att behålla utveckling och mognad när de kastas tillbaka in i sin ursprungsfamilj.
SvaraRaderaJag gillar din text. Den flyter väldigt lätt. /Betty
SvaraRaderaOj så välbekant...att som Marmoria säger...hoppa tillbaka till sina roller från uppväxt och familjeliv när man träffar sina närmaste. Bra beskrivet!
SvaraRaderaHåller med alla föregående.
SvaraRaderaSamma fenomen som när man träffar gamla skolkamrater; plöstligt sittar man där och är "precis likadan som då".
SvaraRaderaBra skrivet om ett intressant fenomen.