Hösten kan vara vacker och färgglad. Den kan vara ett tillfälle att ta det lugnt, en ursäkt för att bara göra ingenting en dag. Den kan vara en tid för reflektion och drömmar, en chans att smälta vårens och sommarens upplevelser. Hösten kan också vara en nedräkning, en utförsbacke mot vad som verkar vara undergången. För varje regnig dag blir det mörkare, kallare, tristare. I november kulminerar det. Höstdepressionen lurar bakom senhöstkala träd, och finns gömd i sörjan av ruttna löv.
Idag, på årets värsta månads sista dag, hyllar jag mig själv som klarat ännu en höst, ännu en november. Rakryggad tar jag steget in i en vintermånad fylld av glögg, julstök och glad familjesamvaro.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
DEt var en underbart vacker text om november månad. Tyckte om!
SvaraRaderaJag gillar när det är målande beskrivet! Känner din uthållighet.
SvaraRaderaVackert och hoppfullt.
SvaraRaderaSå skönt att du har tagit dig igenom årets värsta månad:)! Mycket vacker text och annorlunda vinkling. Cissi
SvaraRaderaEn text som är lätt att känna igen sig i. Man behöver en tids eftertanke och reflextion efter vår och sommar. Sen kommer november som bara känns för trist och sedan vänder det.
SvaraRaderaHåller med! Fint och känsligt beskrivet.
SvaraRaderaVackert och personligt, men "årets värsta månad"? Naturligtvis tycker man olika, o det är så det ska vara!
SvaraRaderaMan kan känna din kamp och läsa lite mellan raderna.
SvaraRaderaBra text
Det här var en beskrivning på precis vad jag känner. Har själv svårt att skriva en hyllning till November.
SvaraRaderaSnyggt slut
SvaraRadera